student

Kärnkompetenser

Kärnkompetenser

För att erhålla kvalité och säkerhet i omvårdnaden utgör de
sex kärnkompetenserna en grund. Dessa sex är personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, säker vård och informatik.

Vården idag blir mer och mer avancerad och kompetenser som anses som nödvändiga för att bedriva en god och säker vård har identifierats av Institute of Medicine och Quality and Safety Education for Nurses (QSEN) i USA. Dessa sex kärnkompetenser gäller för yrkesutövare i vården och för verksamheter inom hälsa, vård och omsorg.

De sex kärnkompetenserna har även ansetts vara en beskrivning av vad sjuksköterskans profession innebär. De sex kärnkompetenserna beskrivs nedan med grund i Svensk sjuksköterskeförenings strategi för utbildningsfrågorlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kärnkompetenser

Personcentrerad vård

Personcentrerade vård kännetecknas av att personen blir sedd och förstådd som en unik individ med individuella behov, värderingar och förväntningar. En vård på personens villkor strävar efter att bevara personens integritet och värdighet. Begreppet vårdrelation beskriver mötet mellan patient eller närstående och sjuksköterskan eller annan professionell vårdare. Vårdrelationen kan vara lång eller kort, men karaktäriseras alltid av ett professionellt engagemang.

En personcentrerad vård bygger på en fungerande relation mellan patient och sjuksköterska, något som sjuksköterskan har ansvar för att skapa. Patienten är expert på upplevelsen av sin egen ohälsa och har den bästa kännedomen om sin egen kropp. Detta gör patientens delaktighet till en nödvändig förutsättning för en personcentrerad vård. Patienter och närstående måste mötas med empati och kunskap. Sjuksköterskor ska kunna bekräfta individers personlighet, visa respekt för det unika och bekräfta personens livsvärld. Ett gott bemötande är avgörande för personens upplevelse av omvårdnadsinsatserna, insatser som respekterar och tar tillvara personens egna resurser för tillfrisknandet samt upplevelse av hälsa och välbefinnande.

Sjuksköterskor ska kunna ge vård som motsvarar professionella etiska krav. De ska kunna identifiera och stödja personens styrkor och behov utifrån utvecklingsnivå samt ge förutsättningar för att stödja personen att ta beslut rörande den egna hälsan. Sjuksköterskor ska kunna informera patienter om olika behandlingsalternativ och om vilka vårdformer som finns tillgängliga, samt respektera patientens rätt till egna beslut och den egna journalen.

Sverige är ett mångkulturellt samhälle med egna minoritetsgrupper och en ökad migration. Vården står inför stora utmaningar att kunna erbjuda en god omvårdnad och behandling till patienter med annan kulturell bakgrund än den svenska. Kulturen fungerar som en referensram till personens upplevelse.

Samverkan i team

Inom flera av hälso- och sjukvårdens områden är det i dag visat på att när vårdens olika yrken och professioner samarbetar i team uppnås de bästa resultaten för patienter avseende överlevnad, symtomlindring och välbefinnande.

Teamarbete överbryggar kompetenser, främjar kontinuiteten och stärker säkerheten för patienten i vården. Den tvärprofessionella dialogen utgår från en helhetssyn på patientens situation. Vilket både tillgodoser patientens behov av en smidig vårdkedja över organisationsgränserna och samhällets krav på bästa resursanvändning.

Sjuksköterskor måste öka medvetenheten om sina egna möjligheter att bidra till teamets resultat genom sina kunskaper i omvårdnad och ansvar för omvårdnaden. Sjuksköterskor ska kunna kommunicera med teamets alla medlemmar med respekt och integritet samt medverka till att teamets olika roller klargörs, delta i beslutsfattande och vid behov acceptera ledarskapet för teamet.

Sjuksköterskor förväntas förstå hur det egna sättet att kommunicera påverkar andra samt lära sig att analysera skillnader i olika kommunikationsstilar som finns bland patienter, hos närstående inom familjer och hos andra teammedlemmar. Sjuksköterskor ska lära sig effektiva strategier och tillvägagångssätt för konfliktlösning. Sjuksköterskor måste aktivt medverka till att teamet arbetar personcentrerat och inkluderar familj och närstående i teamet. Sjuksköterskor ansvarar för att patientens omvårdnadsbehov uppmärksammas och tillgodoses samt att ett bra flöde i vårdkedjan skapas.

Evidensbaserad vård

Termen evidensbaserad vård avser en vilja att förena bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap med beprövad erfarenhet och kunskap om enskilda patienters situation och upplevelser. Avsikten är att ge en så god och effektiv vård som möjligt. Evidensbaserade kunskapsunderlag är en form av faktaunderlag och ett samlingsnamn för systematiskt insamlad och kritiskt värderad forskning.

Dessa faktaunderlag kan finnas i olika former, till exempel som litteraturöversikter, nationella vårdprogram, standardvårdplaner eller kliniska riktlinjer. För att vården ska blir trygg och säker för patienter och närstående är det viktigt att denna faktakunskap kombineras med förtrogenhetskunskap, färdigheter och förståelse.

För att kunna integrera bästa tillgängliga evidens med den kliniska erfarenheten och patientens önskemål och förväntningar behöver sjuksköterskor ha kunskap om forskningsprocessen och om grundläggande forskningsmetoder. Sjuksköterskor måste kunna skilja ett kunskapsunderlag med varierande grad av evidens från ett underlag byggt på enbart klinisk erfarenhet. Sjuksköterskor måste värdesätta och förstå nödvändigheten av såväl egen kontinuerlig kunskapsutveckling som professionens behov av kunskapsutveckling.

Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling

Alla som arbetar i vården har två uppdrag, dels att utföra sitt patientnära arbete och dels att utveckla systemet de är verksamma inom. Förbättringskunskap är kunskap om system, variationer, förändringspsykologi och ett lärandestyrt förändringsarbete. Den professionella kunskapen grundar sig på kunskaper i omvårdnadsämnet, personliga färdigheter och etik. Förbättringskunskap utgör ett komplement till den professionella kunskapen. Genom att kombinera förbättringskunskap med den professionella kunskapen kan man lättare utveckla och förbättra omvårdnaden samtidigt som man utvecklar och förbättrar olika vårdprocesser och system.

Sjuksköterskor behöver förstå hur den patientnära vårdorganisationen och dess olika system är utformade, se variationer över tid och förstå vikten av att mäta vad som faktiskt görs i vården. Sjuksköterskor ska ha kunskap om hur människor reagerar och agerar inför förändringar och förstå betydelsen av att tydliggöra dessa förändringar i teamet, men även medvetandegöra sin egen förståelse.

Sjuksköterskor måste förstå och acceptera att arbetet med kontinuerliga kvalitetsförbättringar är en del av det professionella förhållningssättet. För att kunna kvalitetsutveckla den patientnära omvårdnaden måste sjuksköterskor lära sig samla data. De behöver också kunna analysera data, såväl kvantitativt som kvalitativt och ta initiativ till förbättringar. Sjuksköterskor ska kunna tillämpa metoder för förbättringsarbete och kontinuerligt arbeta för att förbättra kvalitet och säkerhet inom vård och omsorg.

Säker vård

För att kunna skapa en säker vård måste sjuksköterskor ha kunskap om ansvarssystemets utformning och vikten av säkerhetsarbete för att förhindra misstag så att patienter inte kommer till skada. Arbetet för säkerheten i vården har som syfte att minska skador för patienter och personal genom att både individ- och systemfaktorer som möjliggör risk och fel undanröjs. Sjuksköterskor ska kunna använda olika instrument för datainsamling, till exempel instrument för riskbedömning.

Senior alert är ett exempel på instrument som ingår i en av de sexton pusselbitarna i ”Säker vård – alla gånger”, som är ett projekt inom Jönköpings läns landsting Region Jönköpings län. Syftet är att minska antalet skador och förändra säkerhetskulturen inom hälso- och sjukvården. Organisationen som helhet, tillsammans med alla delar i miljön, och teamets samlade kompetens är lika viktiga ur säkerhetssynpunkt.

Sjuksköterskor behöver även lyfta fram vikten av patientens kunskap och erfarenheter i säkerhetsarbetet. Kunskaper för att använda medicinskt tekniska hjälpmedel, informations- och kommunikationsteknologi, (IKT ), kliniska riktlinjer och standardvårdplaner som stöd för kvalitet och säkerhet behövs.

Kvalitetsindikatorer utgör ett stöd för kliniskt verksamma sjuksköterskor i enskilda vårdsituationer. Säkerhetsarbete ska inte enbart fokusera på redan inträffade händelser utan också analysera framtida tänkbara risker. Säkerhetstänkandet måste kopplas ihop med andra frågor i verksamheten som till exempel bemanning, kompetens, arbetstider och ekonomi.

Informatik

Sjuksköterskor måste engagera sig i arbetet med att utveckla väl fungerande informations- och kommunikationssystem som stödjer omvårdnadsarbetet och som har fokus i enskilda patienters behov och säkerhet. Sjuksköterskor behöver kompetens att kunna påverka utvecklingen av informations- och kommunikationsstöd för styrning, hantering och bearbetning av omvårdnadsdata, information och kunskap samt som stöd för omvårdnad, forskning och utbildning.

För effektiv insamling, lagring, analys, representation, överföring och kommunikation av data och information behöver både ändamålsenliga tekniska lösningar och enhetliga klassifikationer och terminologier utvecklas. Sjuksköterskor har en betydelsefull roll både i vårdgivarnas upphandlingsprocess runt IKT -strukturen men också som kravställare och samarbetspartner med teknikföretagen. Sjuksköterskor behöver aktivt delta i processarbetet runt framtagandet av ny design och i implementering och utvärdering av ny teknik.

Virtuella lärmiljöer krävs för att studenter ska kunna träna på olika medicinskt tekniska uppgifter innan processen utförs med patienter. Kontinuerlig övning i kommunikation och ledningsansvar vid akuta situationer är en förutsättning för att uppnå en ökad säkerhet och måste ingå i sjuksköterskors utbildning och kompetensutveckling. Flödesprocesser kan effektiviseras och utvecklas med hjälp av IKT -stöd, vilket bidrar till en förhöjd säkerhet i vården. I samverkansprocessen mellan teknik – patient – organisation blir sjuksköterskornas aktiva medverkan därför viktig.