Fem miljoner kronor till forskning om stress under livet

Äldre man tittar på solnedgång

Professor Ingemar ”Pingo” Kåreholt på Institutet för gerontologi, Hälsohögskolan vid Jönköping University, har tilldelats 5,1 miljoner kronor från Riksbankens jubileumsfond för forskningsprojektet Stress under livet: Vilka samband finns med äldre personers fysiska och kognitiva funktionsförmåga? Vilka påverkningsbara sociala- och livsstilsfaktorer påverkar sambandet?

Med en snabbt åldrande befolkning blir det allt viktigare att identifiera faktorer som kan påverka funktionsförmåga senare i livet. Långvarig stress har samband med sämre kognitiv och fysisk funktion, men kunskap om hur olika typer av stress under olika perioder av livet påverkar funktionsförmåga senare i livet är mycket begränsad.

Projektets huvudsakliga syfte är att undersöka samband mellan olika typer av stress och fysisk och kognitiv funktionsförmåga bland äldre personer. Det kommer man att göra med hjälp av longitudinella befolkningsstudier (undersökningar över en viss tid där man följer upp de studerade personerna och gör upprepade mätningar på dem). Bland annat kommer forskarna att använda sig av SATSA, Swedish Adoption/Twin Study of Aging, som startade 1984. Studien kommer att titta på så kallade stressorer, sådant som kan orsaka stress, under olika delar av livet och i olika kontexter - både under barndom och i vuxen ålder.

Viktiga stressorer under barndomen är till exempel konflikter i familjen. I vuxen ålder kan det vara arbetsrelaterad stress, arbetslöshet och äktenskapliga konflikter. Faktorer som påverkar oss genom hela livet är exempelvis ekonomisk otrygghet. Detta kommer att analyseras i relation till fysisk funktionsförmåga, bland annat genom test av lungfunktion, styrka, rörlighet och handfunktion samt självrapporterad mobilitet och ADL-funktion (Aktiviteter i dagliga livet). Även kognitiv funktion inom olika kognitiva domäner och demenssjukdomar kommer att analyseras.

- En viktig del av projektet är att studera hur dessa samband påverkas när man tar hänsyn till sociala faktorer och livsstil, till exempel socialt nätverk, socialt stöd, fysisk aktivitet, rökning och alkohol. Detta kan ligga till grund för praktiska råd och interventioner gällande stressreduktion som kan implementeras i olika åldrar för att främja hälsosamt åldrande, säger Ingemar ”Pingo” Kåreholt.

Deltagande forskare i studien är Ingemar Kåreholt, Charlotta Nilsen och Deborah Finkel från Hälsohögskolan, samt Shireen Sindi från Karolinska Institutet.

Kontakt

2021-12-01