Berättande som pedagogisk metod

På Medlefors folkhögskola i Skellefteå hölls den 12–13 februari konferensen Lära med berättande. Som deltagare fick vi veta varför det är viktigt med berättande i skola och utbildning, men vi fick också veta hur man gör när man ska berätta. Det visade sig vara enklare än man kan tro.

Konferensen arrangerades av Nordiskt berättarcentrum, vars övergripande syfte är att vara ett samverkansnav där berättandets roll och utveckling stärks. Att arbeta med berättande som pedagogisk metod är en inriktning för att uppfylla detta syfte. Konferensen Lära med berättande vände sig till personal inom förskola, grundskola, gymnasium, SFI, folkbildning och andra lärande miljöer. Dessutom fanns många berättare, museipedagoger och forskare på plats. Konferensen modererades av Robert Herrala och Theresa Eriksson från Nordiskt berättarcentrum.

Vi känner oss väldigt nöjda efter dessa konferensdagar på Medlefors. Upplägget med föreläsningar och flera valbara workshops gav bra svar på både varför och hur man kan och bör arbeta med det muntliga berättandet i utbildningar och andra lärandemiljöer. Vi hoppas kunna erbjuda fler konferenser/fortbildningar under många år framöver för att stärka kunskaperna och lusten till detta fantastiska arbetsverktyg som muntligt berättande innebär, säger Theresa Eriksson.

Två talare fick inleda konferensen för att komma igång och för att ge svar på frågan varför berättande som metod är viktigt i utbildning. Carina Fast, lågstadielärare, fil.dr i pedagogik och författare, fokuserade på mötet med berättelsen. Hennes studier har inriktat sig på det muntliga berättandets betydelse för läs- och skrivinlärning i förskola och skola. Hon tryckte även på styrkan i att använda sig av en berättelse för att förmedla ett viktigt budskap. Ola Henricsson, grundskollärare och doktorand i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet, gav många exempel på sitt eget arbete med muntligt berättande i skolan. Han beskrev sedan det muntliga berättandet i en undervisningskontext ur två perspektiv: den berättande läraren och berättande som ämne på schemat.

Kan undervisningen göras framgångsrikare med berättelser? Svaret är ja! Berättelser är nyckeln till en framgångsrik pedagogisk metod för livslångt lärande. Precis som varje människa är helt unik är också hennes berättelse helt unik, säger Anders Dybelius, historiker och deltagare på konferensen.

Efter denna inledning övergick konferensen till deltagande i workshops för att träna muntligt berättande. Varje deltagare kunde delta i tre av de sex workshops som arrangerades och i varje workshop handlade det om att lära sig genom att göra och genom att reflektera över olika dimensioner av berättelser. Många deltagare sa att de blev förvånade över att berättelserna kom på beställning när det gavs tillfälle att öva. Både egna livsberättelser, berättelser som blev till på plats och traditionella berättelser förekom i övningarna. Hela konferensen avslutades med gemensam reflektion och en summering av Ola Henricsson.

Den muntliga berättelsen är levande och därmed i rörelse. Hur för man den vidare och hur håller man berättarlågan vid liv? frågade Ola Henricsson. Hans eget svar var att hålla sig kvar i frågan, eftersom det är frågorna som för oss samman, medan svaren kan skilja sig åt. 

 

Cecilia Bjursell


Följande personer höll i de workshops där deltagarna fick träna sig på muntligt berättande:


Lillemor Skogheden, pedagog, regissör och konstnärlig resurs på Nordiskt Berättarcentrum. Lillemor har över 25 års erfarenhet av arbete med workshops, föreläsningar och regiarbete – de senaste tio åren med stort fokus på muntligt berättande, livsberättelser och berättarföreställningar som ex. Lifsens rot, Välviljans pris, Glupahungern och KvinnORKAn

Malin Åberg, berättare, dramapedagog, gymnasielärare i svenska och programproducent på Nordiskt Berättarcentrum. Malin arbetar även inom Vuxenutbildningen, på SFI, där hon använder muntligt berättande som en pedagogisk metod för språkutveckling, fortbildar andra lärare och sprider kunskap om det muntliga berättandets möjligheter.

Ida Junker, scenberättare med föreställningar för alla åldrar på sin repertoar. Hon arbetar också med företag och organisationer som vill använda storytelling som redskap. Ida är även pedagog och har lett grupper i kreativa uttrycksformer sedan 1979, med sin bakgrund som drama- och bildlärare. Sedan 1998 har hon arbetat med att sprida berättandet och dess användning som pedagogiskt redskap, på skolor, folkhögskolor, Arbetsförmedlingen, bibliotek, museer, företag och i olika projekt. Ida är en del av Fabula Storytelling.

Rose-Marie Lindfors, berättare, av folksagor och livsberättelser, och dramapedagog. Projektledare för ”Lyssna på oss” i Jörn. Arbetar lokalt, nationellt och internationellt med att utveckla det muntliga berättandet som konstart, pedagogiskt och socialt verktyg. Har i det arbetet bland annat skrivit en handbok om att arbeta med Silent Books. Aktiv i Berättarföreningen i Skellefteå, i Berättarnätet Sverige, Nordiskt Berättarcentrum samt i FEST – Federation for European Storytelling.

Martin Lee Mueller, berättare men även filosofie doktor vid universitet i Oslo. Tidigare har han även en masterexamen i kultur, miljö och hållbarhet vid Oslo universitets Center for Utveckling och Miljö (SUM) & Institutt for filosofi, idé- och konsthistoria och klassiska språk (IFIKK). Hans avhandling har titeln "Being Salmon, Being Human" som Martin också har gjort som berättarföreställning som vi kan ta del av i Skellefteå fredag 14 februari.

Tiril Bryn, professionell berättare i Norge, med fokus på kulturarv och berättande i naturen. Hon undersöker bl.a hur folkliga berättelser, sägner och äventyr har sina rötter i naturen, i landskapet och i platserna, samtidigt som de bär på ett innehåll som finns i alla berättelser över hela världen i alla kulturer. Hon är intresserad av det samspel som finns mellan den traditionella folksagan, urfolkstraditioner och den moderna vetenskapen. Tiril Bryn har studerat vid HiOA (OsloMet) Muntlig Fortelling-studier 2014/15 och sedan dess arbetat som berättare och skapat berättarföreställningar för bl.a Den kulturelle skolesekken som är Norges motsvarighet till Skapande skola.

2020-02-24