Rapport: Tre perspektiv på livslångt lärande

Vad innebär egentligen livslångt lärande, hur har det sett ut historiskt och vilka delar ingår i det svenska utbildningssystemet?

Som ett led i att fördjupa debatten om livslångt lärande går professor Cecilia Bjursell i en ny rapport igenom tre perspektiv på livslångt lärande, samt hur det svenska systemet för livslångt lärande är uppbyggt. Genom att ta med teorier och områdets utveckling genom historien i dagens diskussioner kan man få en ökad förståelse för vad livslångt lärande är, hur och varför det sker och på vilket sätt det kan främjas, för samhällets såväl som för individens bästa.

Livslångt lärande är en process som pågår under hela livet och sker i alla sammanhang som individen befinner sig i. Bjursell

Sammanfattning

Den här rapporten visar att livslångt lärande är ett begrepp som används i många sammanhang och på många olika sätt. Tre perspektiv på livslångt lärande lyfts fram: livslångt lärande som policy, teori och utbildningssystem. Gemensamt för alla tre perspektiv är antagandet att lärande pågår under hela livet. De tre perspektiven utgår också från att lärande sker i många olika sammanhang, samt förekommer i både organiserad form och löpande i vardagen. Individens lärande relateras vanligtvis till tre övergripande områden: att utvecklas som människa, i arbetslivet och som samhällsmedborgare. De betydelser som läggs i begreppet livslångt lärande kan särskiljas genom de tre perspektiven, men det finns också ett tydligt samspel mellan politiska intentioner (uttryckta i policy), pedagogisk filosofi (uttrycka i teoretiska ramverk) och praktiska arrangemang (uttrycka som ett utbildningssystem). Av dessa tre är det framför allt livslångt lärande som pedagogisk filosofi som kan ge viktiga insikter för utveckling av livslångt lärande i arbetsliv och i samhället.

Ladda ner rapporten: Bjursell, C. 2020. Tre perspektiv på livslångt lärande. Encell rapport 1:2020. Pdf, 2.7 MB, öppnas i nytt fönster.