När konstnärer och forskare möts

Två internationella konstnärer har under en månad i höst flyttat in bland forskarna på Malmö universitet.
– Vi tänkte bryta ner gränser mellan saker. Till exempel mellan studenter och lärare, mellan konst och vetenskap, mellan stad och universitet. Det var en filosofi, om du kan kalla det så, bakom Institutet för urbanforskning. Det var därifrån idén kom att bjuda in konstnärer, säger Guy Baeten, som är föreståndare på institutet.

I sin satsning på Artist in residence, ett koncept där konst och vetenskap möts, har Malmö universitet under hösten välkomnat två konstnärer till institutionen för konst, kultur och kommunikation. Många av forskarna på institutionen har konstnärsbakgrund eller intresseområden som tangerar det konstnärliga, och att ett av skrivborden i landskapet under en månad upptas av en konstnär har gett en injektion till gruppen.

– Det gör något kollegialt. Det är relevanta diskussioner som uppstår i mötet med de här konstnärerna, säger Staffan Schmidt, universitetslektor vid Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3).

Utlysningen för nästa års Artist in residence är redan ute Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Till årets omgång fick de in 50 ansökningar, framför allt från utländska konstnärer.

– Det är attraktivt att komma till Sverige. Det är attraktivt att komma till Malmö, oavsett vad som skrivs om den här staden, säger Staffan Schmidt.

– Jag tror att Malmö snabbt har utvecklat en kaxig image. Jag tror att det låter spännande när man är konstnär att vara här en sväng, säger Guy Baeten.

Kriterierna för att vara aktuell var att konsten på något sätt berör de forskningsområden som finns på Institutet för urbanforskning, alternativt att den har någon koppling till Malmö. Intresset för att komma till Malmö märks även i en parallell satsning på gästforskare, där de just har haft besök av forskare från Australien och USA.

Tydliga likheter – tydliga skillnader

Konsten lyfter fram, visualiserar och ifrågasätter. Precis som vetenskapen. Men en konstnärs frihet att ställa frågor utan att ha svar, att redovisa processer utan att behöva presentera ett resultat och att välja uttryckssätt från en bred palett kontrasterar mot de ofta rigida ramar som forskare har att förhålla sig till.

Carolina Hicks, Malmö universitet

Carolina Hicks, en av konstnärerna som gästar Malmö universitet

– Vår värld blir ju väldigt textbaserad. Producerar vi verklighet eller reproducerar vi verklighet? Det finns saker som är djupt mänskliga som inte går fram i en text, säger Staffan Schmidt.

I det visuella fältet kan något vara mer intressant än det andra, men det går inte att enkelt peka ut vad som är rätt eller fel. Konstnärens glidande skala kan skapa friktion i en traditionellt akademisk kontext och kanske rucka på det som sitter i väggarna. Gästerna, som bara kommer för en månad, har på olika sätt sått frön till fortsatt forskning eller genererat andra infallsvinklar på redan startade projekt. Guy Baeten berättar att de i möjligaste mån försöker hålla sig ifrån att mäta och räkna på något kvantitativt resultat av satsningen. Om så resultatet ”bara” är att det pågår nya typer av intensiva dialoger under några veckor så är det också otroligt värdefullt.

– Det här är ju ett format som konstnären lever under. De är väldigt vana att komma till nya platser och dela med sig, det är ett sätt att överleva. Men för vår institution är det stimulerande, säger Staffan Schmidt.

– Det anrikar miljön. Det skapar en dynamik som annars inte skulle finnas, säger Guy Baeten.

När nästa års konstnärer också har varit i Malmö ska satsningen utvärderas. Både när det gäller formatet och vad de känner att det har bidragit till. Institutet för urbanforskning ska själva utvärderas om fem år, för att sedan eventuellt permanentas. Artist in residence har redan nu gett en ökad samverkan med och ett starkt intresse från nyckelpersoner i det lokala kulturlivet och om några år är tanken att utbytet mellan universitetet och staden ska ha blivit ännu tydligare.

– Vi har inte bråttom, vi låter det hända lite organiskt, säger Guy Baeten.

 

Ett av Carolina Hicks verk, om trust mechanics. What does trust look like?

Ett av Carolina Hicks verk, om trust mechanics. What does trust look like?

Carolina Hicks – Praxis is the doing

En av de två konstnärer som tillbringar en månad på Malmö universitet i höst är Carolina Hicks Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. från Los Angeles. Hon beskriver själv sitt arbete som en mix av måleri, design, illustrationer, skulptur, film, animation, ljud, skrift, performance och socialt engagemang. Vid en öppen föreläsning på universitetet märks det sociala engagemanget tydligt. Hon lyfter och problematiserar bland annat ursprung och tillhörighet, ett kolonialistiskt tankesätt, patriarkala strukturer, klimathotet och vad det innebär att veta att en art riskerar att gå mot sin undergång när man själv tillhör den arten och när det är arten själv som är orsaken till den kritiska situationen.

Det är stora existentiella frågor, om smärtan och glädjen i att finnas till, blandat med mer konkreta funderingar som till exempel vad som får två till synes helt orelaterade tankar att formas samtidigt.

En av åhörarna beskrev efteråt sin upplevelse av den inre konflikten i konstnären själv, mellan en vältalig strukturerad person och en explosion av tankar och uttryck. En forskare funderade kring att det som i den vetenskapliga processen leder fram till en accepterad publikation egentligen kan ses som en total slakt av det ursprungliga materialet. En strömlinjeformning för att passa in i den snäva akademiska mallen, i kontrast till Carolina Hicks totala transparens kring processen, sina ofärdiga och obesvarade tankar och det självutlämnande i hennes material. Befriande och modigt.

– Snälla, fortsätt att göra sådana saker och organisera dem inte, var en kommentar efter föreläsningens slut.

Själv beskriver hon sin vistelse i Malmö som något som har ändrat kurs på hennes konstnärskap. Bland annat har en forskarutbildning blivit ett tydligt alternativ för framtiden, nu när hon snart återvänder hem till Los Angeles.

– Nu är jag i en fas där jag har betydligt fler frågor än vad jag någonsin trodde att jag skulle ha, säger hon.

Här kan du se en film av Carolina Hicks; Grief Mechanics – visual notes on the pain and bliss of being: 


Sara Bref

 

2019-11-27